Den här veckan har varit känslomässigt skräp! Dansmässigt har den däremot varit relativt bra. Jag kanske behöver må skit för att kunna dansa någorlunda... Den Stora Orättvisan drabbade mig och fick mig närmast att gråta ögonen ur mig över hur sunkigt livet kan vara ibland.

Nästa torsdag kommer mitt öde att avgöras... Ska jag få åka till London som planerat eller tycker Kulturama att det är rätt att låta en fattig student kasta bort pengar på en resa man inte kan åka på? (Iofs var det inte mina pengar men det gör mig fan bara ännu argare!) Jag håller tummarna och blir det inte som jag hoppas så kommer jag bli så jävla förbannad att jag inte vet vad jag gör! Jävla fascistattityd! Visserligen är jag inte helt hundra på vad det innebär att vara fascist men jag kan tänka mig att de gör såna här grejer... Eller så är det de som är emot vapen... Hmmm...

I vilket fall; Ska alla andra ha en åsikt så ska jag fan oxå ha en och den är precis lika viktig som alla andras!

Imorrn ska Dan och jag spendera hela dagen tillsammans och bara mysa! Det ska bli supernajs! Förra helgen umgicks han bara med superhjältar när det är egentligen är jag som är viktig! :)

Har hittat värsta bästa siten! Gör den egen My Little Pony. För att visa dess utomoderntlighet så har jag satt ihop ett ponny-kollage av alla mina kompisar så som jag tror de skulle se ut om de var ponnys! :) Visst är de fina!!! http://jwebgen.com/generate.html

Tittade precis på Let's Dance! Heja Morgan. Han fick högsta poäng, 10:or rakt igenom. Fast det är ju inte så konstigt när han har tränat hos oss hela veckan. Jag och min klass har tjuvkikat på honom flera gånger då vi insåg att han gästade Kulturama. Vi var inga ninjas men jag tror vi klarade oss med hedern i behåll. Så det är alltså ganska mycket tack vare oss som det gick så bra för honom.

Kasta ut Carl Jan, den mannen är nåt av det läbbigaste jag sett. (Blir jag känd bloggare kommer detta att komma tillbaka för att bita mig i häcken - var så säker!) Jag finner honom ytterst obehaglig! Saknade blondin-Bella lite sen förra veckan men det var mest för att det var så roligt att höra henne prata. Jag träffar sällan människor som avslutar alla sina meningar i falsett. (Detta kommer jag oxå få äta upp när jag blir erkänd som riktig bloggare!)

Bra saker jag fått höra den här veckan! Min skrämmande modern-lärare sa faktiskt ett äkta "BRA!" till mig och tyckte tydligen jag skötte mig jättefint flera gånger. Jag brukar i vanliga fall vara glad om jag kommer därifrån utan att han har försökt vrida nacken ur led på mig. Plus att min balettlärare tyckte jag hade väldigt bra rytm i kroppen och att jag kunde vila i det väldigt bra, vilket var skönt att höra.

OH! En grej till! Våran modern-lärare tvingade oss att sitta på golvet, i äkta fransk horstil och prata låtsasfranska. Ärligt! Förstå varför jag har ångest inför de lektionerna... Och inte nog med det! När vi inte riktigt lät som han ville så lät han undslippa sig den betryggande meningen "ja, det här får vi tydligen ta en och en." Yeah... och det här ska vi göra på föreställningen. Vid närmare eftertanke kanske jag hellre åker till London...

Det kanske kommer att ordna sig ändå... Hade lite deep talk förut och nu är det bara att vänta och se... Hysch, hysch, jag vill inte dra upp en diskussion igen!

Fick en sån himla söt kommentar av min balettlärare idag. Har varit skitdeppad hela dagen och känt det som att jag har lallat omkring i tjock bubbla. Då har min balettlärare fått för sig att jag alltid är så glad och då hon märkte att jag inte alls var det idag frågade hon hur det var med mig. Jag viftade bort det och försökte låta bli att gråta och då hon senare på lektionen fick mig att skratta till sa hon nåt som fick det att tillra lite i mitt ledsna hjärta.

"Du är så fin när du ler." sa hon. :)

Plus att jag fick massa stöd från en annan lärare som oxå är en pärla. Och de flesta av mina klasskompisar ska oxå ha en eloge! De är fina!

Men icke! Ack, nej, varför skulle det gå så lätt? Det finns typ 50-nånting veckor på hela året och jag ska åka bort 1 av dessa sketna 50-nånting veckor. En julklapp. En present från min pojkvän. En weekend till London. Varför skulle jag vara värd det? Varför skulle det kunna få gå smärtfritt?

Ah, nej, det funkar ju inte så! För tack vare ett par trilskande små hästar så fick jag idag reda på att våra föreställningar ska hamna mitt på den helgen. Trots att jag uttryckligen har kollat att de inte skulle de från början. Jag var noga och kollade så fort jag fick reda på hela res-grejen att Kulturama ska inte showa loss samma helg och fick då till svar att "Nej, Jessica, om föreställningarna kommer flyttas så kommer de definitivt att tidigareläggas, de kommer inte att hamna efter påsklovet."

Ah, vad bra. Men jaha, nehej, joho, de gjorde de visst iallafall och nu är det stora handflatan och stora Nej:et som gäller. Föreställningarna kommer inte att flyttas mer! Sluttjafsat!

Folk ropar Nej till vecka 14 - för de ska bort - kan vi ha föreställningarna vecka 13? OKEJ...

Folk höjer rösterna och protesterar - vi kan inte - vi måste ha det hela vecka 14! OKEJ...

Det blir vecka 16 för ni tjafsar så mycket!

*Jessica räcker upp handen* "Kan vi inte bara ha det datumet som sades från början eftersom vi aldrig ens skulle ha tyckt till och så kanske..."

TYST! Nu blir det vecka 16 och är man borta så får man skylla sig själv.

Så min resa och min frånvaro är inte alls lika mycket värd som alla andras och sånt är ju alltid mysigt att veta.

Trots att jag har värsta snyfthistorian så spelar det ingen roll för jag får helt enkelt prioritera.

Och vad jag än väljer så kommer ju inte det andra att ha en solkig toutch som smakar lite bränt sen...

Åker jag till London kommer jag må skit för att jag vill väldigt gärna dansa föreställning och gör jag föreställning så kommer jag veta att jag egentligen borde ha varit i London och att 2000 kr bara rann ut i havet.

Resan som beställs i efterhand kommer ju säkert att ha samma rosaskimrande sken omkring sig som den jag egentligen fick i julklapp. Jo, men säkert...

Förbannade, jävla skit!!! Varför kan inte jag skrika lika högt och gnälla lika mycket som alla andra från början? HELVETE, HELVETE, HELVETE...

Speciellt den här helgen... För just den här helgen får man dubbla xp på allt man slår ihjäl i onlinespelet City of Heroes som inkräktar väldigt mycket på våra liv just nu. Jag är måttligt förtjust fast just idag så gör det inte så mycket. Jag vill bara inte att det ska ta över hela vårt liv. Alla dessa 100 miljoner egendesignade supermuppar som kan blastar och controllar och dark miasmar hit och dit tills ögonen går i kors. Se hur mycket dåligt inflytande det har på mig. Jag vet sånt jag inte borde veta. T.ex vad en jävla fire imp är för nåt. Snälla, rädda mig innan jag börjar skriva "lvl 12 scr lft" på väggarna i igelkottsblod!

Double xp-weekend (måste sägas på engelska oxå) är större än julafton typ...

Förra helgen var mysig. Dan och jag var och spontankollade på musikalen Little Shop of Horrors på Maximteatern. Viktor Rydbergs Gymnasium överraskade positiv (Gymnasium har annars en ganska ful klang av 'amatör') och jag tyckte det var en jättebra föreställning. Slutade dock jättesorgligt.

Musikalade i förrgår oxå. Ettorna på Kulturama körde Openings and Endings och de var oxå väldigt duktiga. Efter det gick vi hem till Kjersti och tittade på Let's Dance, drack lite vin och snackade skit. Trillade på vägen hem (de har inte sandat alls på vägen mellan tunnelbanan och mitt hus så det var lagom halt när det smält och fryst på hundra gånger om) men jag klarade mig relativt oskadad. Litet skrapsår på handen men inga större men.

Hela min klass har supermycket bra idéer till den kommande föreställningen som förmodligen kommer att äga rum v 13 på Kulturama. Jag ska koreografera till en Hairspraylåt, tänkte jag. Dessutom ska vi köra Kommersiell Jazz och massa annat skoj.

Har redan gått två veckor i skolan. Vad fort tiden går. Snart är det slut igen. Fast jag är inte lika orolig nu. Vi har nämligen en backup-plan. Kompaniet med arbetsnamnet Purple kan nämligen komma att ta form ifall vi inte lyckas komma in på Danshögskolan.

För, let's face it, jag kan faktiskt inte gå tillbaka till att jobba. Jag gick på Kulturama för att jag ville göra en förändring och då känns det dumt att gå tillbaka till att enbart lalla omkring i en butik och tänka på dessa två år som 'en kul grej'...

Innan jag åkte hem lyckades jag och Linda genomföra vår fotosession med min nya systemkamera och vi fick till massvis med fina porträttbilder ute i det kalla men klara vädret.

Längtar tills vi ska åka till London! Jag älskar att åka utomlands!

Än så länge får jag bara nöja mig med "en Hörning"... Haha! Fy fan vad jag är rolig ibland. Enhörning... En Hörning! Fattar ni? Nej, jag trodde väl inte det... Att vara ensam i sitt förstående är som att som att vara den enda människan i en försluten glasburk, som Sokrates så vist sade en gång.

Jag skulle kunna bli filosof. Lätt att jag skulle! Om jag inte blir dansare ska jag bli filosof, det är ju bara att kläcka ur sig visa saker och det gör jag i princip varje dag. Inte en sån där matte-filosof kanske. Som kommer på hur man mäter diametern på pudlar eller små gnagare. Sånt är jag dålig på. Men en sån där som säger saker ingen fattar förrän 100 år efter att man dött. Fast det tjänar man ju iofs inga pengar på.

"Att vara filosofisk utan att få något för det (förrän 100 år efteråt) är en filosofi i sig själv."

Ser ni, jag har redan börjat.

Åter till enhörningen! Den har fortfarande inte dykt upp och det har redan gått 5 dagar på det nya året. Var är du någonstans, Sugarplum Honeybunny Toffeefee? Det är så den ska heta när den kommer hit. Jag har redan målat en skylt.

Jaja, jag får väl vänta ett tag till.

"En dag i väntan på en enhörning är bara ännu en dag utan riktig lycka."

Jag köpte en systemkamera sen! Den är superfin och skön att hålla i! Tar fina bilder gör den oxå, med min hjälp förstås. Mamma köpte oxå en. Hon ska alltid försöka va som jag. Igår kom jag på henne med att gå runt med min handväska framför spegeln och jag hörde allt att hon sa "Hej, jag heter Jessica, jag är så söt" men hon hävdade att hon sa "Jag vill ha en persika eller kanske lite gröt". Mina tjocka strumpbyxor är borta, jag misstänker henne nu!

"Det är svårt när alla vill vara som mig, mitt geni är inget man kan efterlikna, lika lite som man kan fånga två pandor som pratar samma språk" - Jessica, Januari 2009.

Jag kom på en till sak jag vill ska hända 2009! Jag vill att min bok ska ges ut. Nu är den verkligen färdig-färdig, korrad och klar! Det enda som saknas är en titel.

Spontant; Vad skulle ni köpa för bok enbart baserat på titeln? Ring och rösta. Vilken av dessa skulle ni bli sugen på att läsa?

I skydd av mörkret
En ny dag gryr
En ny dag gryr i skydd av mörkret
De Roridderliga Idealen
Unelias Måne
Unelias Drottning
Den vite riddaren och den fulla alvhoran
Triangelstädernas Drottning
Rajinna Rijana
Gryningsalven
Alvhoran
Riddaren och horan
Skymningsalven och gryningsalven
Gryningsalven som tillhörde Honom
Roriddaren och alvhoran
Alvglöden
Alvglöd
Unelias Årliga Skönhetstävling
Ägd av Skymningen
Hon tillhörde Skymningen
Alven som ägdes av Skymningen
Gryningsalven som tillhörde Skymningen
Unelies oräkneliga stjärnor

"En bok utan titel är som en ängel utan skrud - Väl fungerande men lite pinsam."

Nu har vi alltså påbörjat år 2009! Inte illa. Det var många som trodde att jag inte skulle klara mig så här långt med tanke på hur många fiender jag har samlat på mig plus det här med Darwins teorier om Det Naturliga Urvalet... Men här står jag alltså (eller egentligen sitter jag just nu), glad i hågen och still going strong. Fast jag har snart bara hälften kvar till 50. Jag fyller ju 24 i år. Vad ska min balettlärare säga om det?

2008 var inget bra år. Folk dog och blev sjuka om vartannat. Det drar ner året! Hoppas 2009 blir bättre.

En rolig grej kommer hända iallafall! Jag ska åka till London i april med Dan! Vi ska äta massa friterad kycklig och gå på musikaler varje kväll! Det fick jag i julklapp av honom. Superbra julklapp!!! Jag fick även en ny plattång som gör mitt hår superplatt och lent, massa Lush-produkter, en balansbräda och nya Pandora-berlocker. Armbandet är ju snart fullt! Sick!

Sen hela den här karusellen med vad som händer med mitt liv tycker jag att vi skjuter under mattan så länge. Vem orkar oroa sig för det nu liksom? Först ska ju massa roligt hända. Ska åka till London, ha stor Kulturama-föreställning m.m Resten tar jag när det kommer.

Har drabbats av shoppingfeber. Det händer oftast när jag vet att jag inte får shoppa. Som i förrgår. Jag köpte tröjor och kjolar och tekoppar om vartannat bara för att jag inte fick egentligen. Jag har ju inga pengar. Men det struntade jag i. Imorrn är det tänkt att jag ska köpa en systemkamera innan jag börjar jobba.

Nästa fredag ska jag få sån där Make up-timme på Makeup Store. Massa smink till mig! Yihoo! Där kommer jag säkerligen göra av med ännu mer pengar. Jag har dessutom en urge att länsa en Lushbutik och det vet ju alla hur billigt det är... Åh, jag är inte sund för mig själv.

Detta vill jag ska hända 2009:

* Komma in på danshögskolan

* Bli rik

* Åka till Thailand

* Göra en superbra koreografi som alla kommer berömma mig för

* Vara supermyspysig med Dan

* Få en egen enhörning (billigare än SL-kort)

* Att alla mina kompisar flyttar upp till Stockholm

* Gå på bröllop (mitt eget eller nån annans kvittar)

* Äta riktigt god pizza

* Att det blir mer städat hemma

* Få McDonaldsfrukost på sängen minst 1 gång (Bacon/Egg McMuffin... Mmmm...)

Detta är mer troligt att det kommer hända 2009:

* Jag får jobba som städare eftersom ingen vill se mig dansa

* Jag får åka till Fridhemsplan istället för till Thailand

* Enhörningen måste avlivas för den har stelkramp

* Alla mina kompisar gifter sig men jag blir inte bjuden