En äkta sjöponnyhälsning till er så här lagom till våren! Det är sol ute (ganska ofta iallafall) och det är sjöponnysäsong! Ni vet de där som har knollrig svans, badring och rosett i håret.

Mitt påsklov tog slut. Faktiskt nästan innan det hann börja. Det jag hann med var att börja slappna av så pass att jag kände mig sömnig konstant och nu ska jag försöka sluta vara det igen lite fort. Går sådär...

Jaha, snart smäller det. Det känns faktiskt lite fel... Föreställning bara sådär hux flux... Jaja, det går väl det med. Innan man vet ordet av så har man dansat igenom de där 4 föreställningar och en ny livsera ska ta sin början... *vemodig suck*

Jag hade iallafall ett relativt bra påsklov. Jag var på Cosmonova med Emelie, Carro och Alex. Vi satt inklämda bland en massa skrajsna små skolbarn och lärde oss om sjömonster med ett par 3D-glasögon käckt fastklämda på näsan. Efter det hittade vi en homosexuell zebra som vi tog kort tillsammans med.

Efter det åkte jag till Linköping med Dan. Åt godis tills magen stod i fyra hörn och grattade min kusin som nyss fyllde 21 med en mängd olika fingerdockor. Hela djurriket. Alla blev glada och fann snart sin favorit. Jag gillade bläckfisken. Vi hann även med en kombinerad Burger-King/Bosses glassbar-date med Lisa innan vi återvände till stora staden.

Jag är ensam igen. Dan är i en ännu större stad för tillfället, nämligen läskiga New York. Jag har ägnat kvällen åt att titta på fransk film om cross-dressing och försökt bestämma mig för ifall jag ska öppna min chipspåse eller inte.

Nu är det nog dock dags att sova. Ljusrep imorgon och med tanke på den energinivå vi haft idag så kan det nog behövas en god natts sömn.

Oh, förresten. Igår begick vi ett av våra största misstag i vårt gemensamma liv, Dan och jag. Vi korsade en linje som borde förblivit okorsad, vi snuddade vi ett tabubelagt område vi medvetet undvikit under lång tid och sögs genast in i malströmmen, så som vi visste att vi skulle göra...

Vi började titta om på Lost... 5 avsnitt på en kväll... Det var som en drog. Men nu finns det ingen återvändo. Vi måste fortsätta leta efter alla dessa ledtrådar vi vet med oss att vi måste ha missat. Vi ska lösa gåtan om det är så är det sista vi gör... Om ni hör ifrån mig igen så vet ni var jag befinner mig. I tv-soffan med fyrkantiga ögon, rabblandes 4-8-15-16-23-42 om och om igen.

Förresten, allvarligt! Vad är detta för skyltdockor jag fann inne i stan? Nog för att det är tights de ska visa men nån måtta får det väl ändå vara. Jag blev rent förnärmad då jag såg dem och jag tål en hel del.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Dels för att jag på ren princip vägrar att betala för att jag ska få ha fler än 100 bilder i min egen blogg, dels för att oxå vill ha en sådan där snygg header på min blogg. :)   Vad tycks? http://badideabear.blogg.se/ ...

... men ännu fortare när man är inne i monotoni. Jag är tillbaka i Linköping på mitt gamla, hederliga jobb men denna sommar känns annorlunda än den förra. Då var jag full av tillförsikt inför framtiden, nu vet i fan vad som ska hända i höst.   Tydlig...

Jag har provat på att videoblogga för att visa att även jag har viktiga saker att säga. Precis som andra viktiga videobloggare så som Fröken Kiss....

Jag har sällan fått höra så mycket snälla saker som jag har fått de här veckorna. Det är helt otroligt vad bra man verkar vara när man precis visat att man är ganska dålig...   Jag (på skoj): Det är det här jag är bäst på. Wonderful person #1: Du är ...

Så här sa mitt kinesiska horoskop imorse: "Efter bittert kommer sött." "Tack", sa jag och började ordna snaran... Jävla kineser, de har aldrig sökt danshögskolan.   Det kanske ligger nåt i det här med snigelhjärnbark ändå... Jag kanske är helt energi...