Hell yeah! Det gjorde jag igår! Tack vare Dan som lurade mig. Han gav mig en Mer och sa "Ska den smaka så här?" Så jag var ju tvungen att smaka och så skulle det verkligen inte smaka! När han sedan klippte i förpackningen var den full med mögel så nu är jag frisk som en nötkärna! Mögel är ju typ som pencillin men inte fan smakar det gott. Ishc, isch. Jag mailade och klagade så nu kanske vi får massa gratis-Mer. Ska nog sätta det i system. Maila OLW och säga att man hittat ekorrbajs i chipspåsen och vill ha ersättning. Fatta vad man skulle kunna spara pengar. Och fatta hur tjock man skulle kunna bli. Och hur svårt det skulle bli om de vill se ekorrbajset och man var tvungen att jaga rätt på en ekorre och få den att bajsa i påsen... Hmmm, kanske bättre att säga att man hitta typ grus i påsen, det är lättare att jaga grus än ekorrar.

Jag är inne i en svacka. Eller snarare vi. Dan och jag har bara en massa otur hela tiden. Vårt kylskåp lade ner och har vi otur (vilket vi har just nu) så får vi ett nytt nästa fredag. Yippi. Vårt kök luktar varm bacon, tack vare detta och hela situationen är allmänt ofräsch.

De vägrar dessutom göra nåt åt vår sabbade London-resa. Jag mailade till Kulturamas dansrektor och ville ha någon form av ersättning men hon ursäktade hela spektaklet med att de var ju bara människor, inte kunde de ta någon form av ansvar för det som hänt.

Det var det sämsta jag hört. Man kan ju ursäkta vad som helst med det. "Jag råkade köra över den här människan, jag är ju bara människa, jag kan inte ta något ansvar för det här. Misstag kan ju alla göra."

Hitler: "Jag är ju bara människa, misstag kan ju alla göra. Jag kan ju inte ta nåt ansvar för alla dessa lampskärmar. Det var inte meningen."

Men det är inte över. Jag tänker tjata på henne tills hon gör åtminstone ett försök att rätta till det här. För en gång skull är det inte jag som gjort fel.

Igår dansade vi på Kulturamas pubkväll. Med röda hjärtan i händerna och en yta på typ 2 kvadratmeter att röra oss på jazzade vi loss. Vi gjorde det skitbra men fick endast lama applåder till tack. Otacksamma sångdrägg!

Veckan som gått har dessutom fört med sig förödmjukelse i lagom dos. Vår streetlärare tvingade upp oss en och en (det var meningen iallafall - till slut blev det tre och tre) och sedan skulle alla komma med konstruktiv kritik - det fick inte vara nåt bra. Smidigt. Samma dag som vi fått lära oss koreografin. Sånt gillar vi...

Skador för tillfället: Mitt knä är helt puckat och luktar gammal ost efter att jag har försökt hålla det på plats med ett knäskydd. Min korsrygg är lika smidigt som en gammal brödrost och mina tår tappar skinn. Hoppas mögelkuren fixar detta.