Ja, kära vänner! Då var jag tillbaka i min rätta natur, satt tillbaka i min naturliga miljö som en sådan där rävunge de tar in på djursjukhuset men sedan släpper tillbaka i skogen där den är född.

Jag är i Linköping. Jag är bland skor. Jag cyklar istället för att åka tunnelbana.

Ibland känner jag mig lite som en fejk som kommit till stora Stockholm och försöker inbilla folk att jag kan dansa. Men ibland känner jag att jag kan dansa oxå och att jag faktiskt gjort något som alla kanske inte skulle kunna eller våga. Fast det är bara ibland, oftast är det åt fejkhållet.

Jag jobbar igen och ägnar dagarna åt att plocka upp efter vuxna människor som orkar ta ner skorna och kasta dem på golvet men som absolut inte orkar ställa tillbaka dem. Jag börjar dessutom redan bli fruktansvärt trött på detta gamliknande rivande i rea-lådorna och panikångesten vid kassan då vissa inser att de kanske behöver betala mer för tre par skor än 98 kr. Hujedamig, så dyrt!

Jag känner mig som riktig arbetarklass då jag måste tvätta kartongsmuts från mina händer varje halvtimme så handfatet blir alldeles grått. Fast för att vara arbetarklass kanske man måste tvätta sig i en sådan där handpump ute på gården och bära för stora träskor. Eller i dagens moderna samhälle: Torka av sig med mentoldoftande våtservetter som legat i väskan i ett halvår och nästan torkat in medan man traskar runt i dammiga foppa-tofflor.

Idag var jag och Linda och kollade på min lillebrors musikal. Han och en massa volontärmusikalare spelade Joseph and the Amazing Technicolor Dreamcoat i Kärna Kyrka (smidigt omdöpt till endast "Josef" på svenska. Vad skulle man annars ha döpt den till? "Josef och den Fantastiska... Techni...kulörta Drömkappan"?)

 I vilket fall som helst så var de väldigt duktiga. Min bror spelade Potifar och hade en promiskuös hustru som Josef ratade genom att vråla "Aldrig i livet, jävla kärring" enligt Linda men det han egentligen sa var att han inte trodde på fri kärlek, d.v.s att ligga med andras hustrur utan makarnas tillåtelse.

Stor applåd till dem! De var superduktiga!

I fredags bänkade Dan och jag oss framför säsongsavslutningen av Lost kl 10 på morgonen och satt sedan som små glosögda spökdjur framför tv'n medan vi följde allt det lustiga som hände med stackars Kate och Jack och Ben och Sawyer etc etc... Mmmm... Sawyer... :) Namnam!

Ett halvår kvar till nästa säsong då. Kul...

Skador: Av den skobutiksrelaterade sorten nu när jag bytt sysselsättning över sommaren. Jag har skoskav utav bara helvete och är fruktansvärt skitig om händerna hela tiden.

 

eme

2 juni 2008 09:42

hej vännen!
lovade ju att kommentera om du fortsatte att skriva!! är dock helt slut i skallen efter att ha ägnat morgonen åt att försöka få biljetter till coldplay konserten. efter 15 minuters väntan på att ens få komma fram på ticnets hemsida, fick jag inte så bra platser i globen (arenan är ju värdelös vid konserter, spelar ingen roll var man sitter, man ser ändå inget) och stå tänkte vi inte göra då någon påstådde att vi var för gamla för det?!(snackades bla om ryggont) men hur som helst fick vi biljetter och jag ska se världen bästa band den 18 september!!!!!!!!
ses vi på skansen den 11e??
kraaam
(tänk posetivt, nu när lost är slut är det ju ett halvår kvar tills du behöver vara besatt av något igen!!)

 

eme

2 juni 2008 09:45

sorry för att den förra kommentaren blev så otroligt lång. kanske borde skaffa mig en egen blogg...............

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Dels för att jag på ren princip vägrar att betala för att jag ska få ha fler än 100 bilder i min egen blogg, dels för att oxå vill ha en sådan där snygg header på min blogg. :)   Vad tycks? http://badideabear.blogg.se/ ...

... men ännu fortare när man är inne i monotoni. Jag är tillbaka i Linköping på mitt gamla, hederliga jobb men denna sommar känns annorlunda än den förra. Då var jag full av tillförsikt inför framtiden, nu vet i fan vad som ska hända i höst.   Tydlig...

Jag har provat på att videoblogga för att visa att även jag har viktiga saker att säga. Precis som andra viktiga videobloggare så som Fröken Kiss....

Jag har sällan fått höra så mycket snälla saker som jag har fått de här veckorna. Det är helt otroligt vad bra man verkar vara när man precis visat att man är ganska dålig...   Jag (på skoj): Det är det här jag är bäst på. Wonderful person #1: Du är ...

Så här sa mitt kinesiska horoskop imorse: "Efter bittert kommer sött." "Tack", sa jag och började ordna snaran... Jävla kineser, de har aldrig sökt danshögskolan.   Det kanske ligger nåt i det här med snigelhjärnbark ändå... Jag kanske är helt energi...